Kristendomen och nya religiösa rörelser

Kristendomen härstammar från judendomen, grunden till kristendomen skapades i början av vår tidsräkning.

Den judiska mannen Jesus från Nazaret korsfästes och begravdes i Jerusalem omkring år 33 e kr. Senare spreds rykten om att han återuppstått från de döda, vittnen intygade att de sett honom och att han levde igen. Därför måste Jesus vara judarnas Messias (den av Gud utvalde) som profeterna hade lovat att Gud skulle skicka för att frälsa sitt folk. Jesus uppståndelse hade en avgörande roll för att kristendomen skulle kunna bevaras och utvecklas.

Kristendomen fick från början spridas fritt i Romarriket, men när allt fler människor gick över till kristendomen började den romerska statsmakten känna sig hotad. Man införde en ny lag som sa att alla medborgarna i Romarriket skulle bekänna att den romerska kejsaren var deras herre. Förföljelser av kristna startade eftersom att de inte kunde bekänna att det fanns någon annan herre än Jesus.

Missionärer som Paulus och Petrus spred kristendomen över Romarriket. Eftersom att alla var välkomna i den kristna kyrkan blev många kvinnor, fattiga män och slavar intresserade av kristendomen. År 313 blev det tillåtet av kejsare Konstantin att vara kristen i Romarriket, kristna fick inte längre bli förföljda. Därmed byggdes även Peterskyrkan i Rom.

I slutet av 300-talet bestämdes det att kristendomen skulle vara Romarrikets statsreligion, den enda religionen som var tillåten.

År 395 delades Romarriket in i de Västromerska och det Östromerska riket. Så småningom bildades en särskild kristen kyrka i den östliga delen, den ortodoxa. Den andra delen av den kristna kyrkan blev den katolska kyrkan (den allmänna kyrkan). En orsak till att kristendomen splittrades var att de kristna i öst inte ville erkänna att biskopen i Rom skulle vara ledare för alla kristna.

Kristendomen hade utbrett sig i stora delar av Europa när det västromerska riket gick under i slutet av 400-talet. Därför fanns den kristna tron fortfarande kvar även om västromerska riket inte existerade längre. Det var först under 800-talet som missionärer kom till Sverige för att sprida den kristna tron. Det dröjde dock till år 1085 innan bygget av den första domkyrkan i Lund (som då tillhörde Danmark) byggdes. Först år 1164 fick Sverige sin första ärkebiskop.

Den katolska delen av kristendomen delades ytterligare under reformationen. Martin Luther och Jean Calvin protesterade mot den katolska tron eftersom de tyckte att den blivit en förvrängning av Bibelns sanna lära. Den nya inriktningen i kristendomen som skapades kallas protestantismen.

Det finns alltså tre olika stora inriktningar i kristendomen; den ortodoxa, den katolska och den protestantiska. Alla inriktningarna tillhör samma religion så det finns likheter mellan dem, med det finns även skillnader.

Kristendomen har ca 2,4 miljarder anhängare över världen idag, varav ca 55 % tillhör den katolska kyrkan, 12 % den ortodoxa och 20 % den protestantiska. Sedan finns det även fler mindre inriktningar inom kristendomen.

De tre kristna inriktningarna har alla Bibeln som helig skrift. Bibeln handlar om grunden inom kristendomen och alla de tre kyrkorna följer den, vilket är en likhet.

En annan likhet är att det förekommer sakrament (särskilt heliga handlingar) inom alla kyrkorna, dock i olika antal och namn. Inom den katolska och ortodoxa kyrkan finns det 7 sakrament:

1. Dopet
2. Konfirmationen
3. Nattvarden
4. Äktenskapet
5. Prästvigning (celibat)
6. Bikten
7. De sjukas sakrament (sista smörjelsen)

I den protestantiska finns det bara 2 sakrament, dopet och nattvarden. De resterande 5 sakramenten finns inte med eftersom de anses oviktiga eller inte är nämnda i Bibeln. Inom den katolska och den protestantiska kyrkan kallas dessa heliga handlingar för just sakrament, men inom den ortodoxa tron kallas det mysterier. Det kallas mysterier för att man får kontakt med Gud på ett mystiskt sätt som vi människor inte kan förstå. Inom den ortodoxa kyrkan utförs även mysterierna (dopet och nattvarden) samtidigt, alltså när ett barn döps konfirmeras det också.

Det finns inga kvinnliga präster i den katolska kyrkan, det beror på att Jesus gav prästvigningen till de 12 apostlarna, men inte till kvinnor som t ex Maria Magdalena. För katolikerna är det inte möjligt att ändra formen för sakramentet (prästvigningen) för att det är Kristus som har bestämt den. När Jesus endast gav prästvigningen till män har den traditionen sedan levt vidare och inte ändrats.

Korset är en symbol för hela kristendomen, d v s alla kyrkorna. Korset har varit en helig symbol för kristendomen sedan ungefär år 200. Innan dess började “fisken” användas som symbol i den tidiga kristendomen. Då användes den för att kristna skulle kunna förmedla att de tillhörde samma religion på ett anonymt sätt. De kristna kunde identifiera sig med varandra genom att en kristet troende först ritade halva fisken på t ex en sten och sen kom en annan kristen och ritade andra halvan.

Både inom den katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan finns helgon (en människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och därefter blivit helgonförklarad av kyrkan). Inom den protestantiska tron finns inte helgon, just för att det inte nämns i Bibeln.

Både den katolska och ortodoxa kyrkan är emot homosexualitet. Enligt Bibeln ska man leva som en “vanlig” familj för att fortsätta som Gud hade tänkt sig, det är ont att ha ett sexuellt samband med en av samma kön. Inom de flesta protestantiska kyrkor är det dock tillåtet, det beror på att de är lite mer liberala än den katolska och ortodoxa kyrkan. Katoliker måste också vänta med samlag till äktemskapet och man kan därefter inte gifta om sig.

Den viktigaste skillnaden mellan de två inriktningar som bildades tidigast (den katolska och den ortodoxa kyrkan) är att den katolska anser att biskopen av Rom (påven) är den högste ledaren för alla kristna, medan den ortodoxa accepterar att påven ska ha så mycket makt. Påven har ingen central makt inom den ortodoxa kyrkan, den består istället av självstyrande kyrkor med samma trosuppfattning och gudstjänstordning, men leds av sina respektive biskopar. Den protestantiska kyrkan (som uppstod ur den katolska kyrkan) accepterar inte, liksom den ortodoxa kyrkan, att påven är den högste ledaren. Den protestantiska kyrkan består av flera fristående samfund (t ex Pingströrelsen och Svenska kyrkan), till skillnad från de andra kristna inriktningarna finns det ingen central ledning, utan varje samfund har sin egen högsta ledning.

Det är ingen större skillnad mellan de olika inriktningarna läromässigt, det handlar mest om att man lägger vikten på olika saker i Bibelns budskap. Själva grunden är densamma hos alla, tron på att Jesus är Kristus (Messias) och att alla som tror på honom på får evigt liv. Det är främst själva organisationen, gudstjänstformen, utsmyckningar, olika rituella detaljer, reglerna för präster och medlemmar etc som skiljer sig mellan de olika inriktningarna, praktiska saker som egentligen inte handlar om tron på Kristus. Ett exempel på en regel som skiljer sig mellan prästerna i de olika inriktningarna är att ortodoxa präster kan vara gifta medan katolska präster måste leva i celibat.

Gudstjänsten inom den katolska och protestantiska kyrkan ser likadana ut, den går ut på att prästen leder gudstjänsten genom att läsa i Bibeln, prata och leda allsång. Det skiljer sig dock från den ortodoxa gudstjänsten där det är mer som ett skådespel om Jesu liv, prästen går runt på en scen som representerar himlen och läser vackert ur Bibeln. Den ortodoxa mässan är längre än den katolska och man använder inte orgel, utan fokuserar mer på sång. Prästen sjunger också de flesta bönerna under mässan. Då har man även bröd gjort på jäst, medan den katolska kyrkan använder osyrat bröd. Under en ortodox mässa står man upp under större delen, medan man ibland står, ibland sitter och ibland knäböjer under den katolska. Den katolska mässan tar ungefär en timme medan den ortodoxa tar ca 2-3 timmar på söndagar. Språket på mässorna skiljer sig också, den ortodoxa mässan är ofta på gamla kyrkospråk som bara prästen förstår (ex kyrkoslaviska eller gammal syrianska) medan den katolska mässan hålls på det språk som talas i landet. Under den katolska mässan står prästen vänd mot folket och talar till dem. Under den ortodoxa står prästen bakom en ikonostas (skärmliknande vägg) och talar, prästen är den enda som ser altaret.

Inom den protestantiska tron tror man inte att de döda lever hos Gud och kan be för oss. Katoliker och ortodoxa tror att man passerar en reningsfas innan man får komma in till himlen, skärselden. Om man renats helt under sitt liv genom att leva i heroisk kärlek kommer man direkt till himlen, då blir man inom dessa kristna inriktningar kallade för helgon.

När protestantismen skapades var det Luthers lära som var viktig. Han tyckte att den kristna tron hade dragit iväg för långt från den rätta tron och istället handlade om bl a makt. Luthers lära gick ut på att:

• tron är det viktigaste, genom att tro blir man frälst
• man ska rätta sig efter Bibeln. I Bibeln står det inget om påvar, kyrkomöten, avlatsbrev, bikt, 7 sakrament (endast om dopet och nattvarden) mm
• predikan och psalmer ska vara på folkets språk så folk förstår vad Bibeln säger
• man ska inte stänga in sig i kloster, man ska vara ute bland folket - och gifta sig, som vanliga människor

Amish

Amish är en sekt som främst finns i USA; i Pennsylvania, Indiana och Ohio. Det finns över

200 000 amish i USA, varav ca 75 % av dessa bor på de platserna. Det finns även några tusen som bor i Ontario, Kanada.

Amish (på svenska: ammoniter) är en religiös sekt som grundades år 1693-1697 av Jakob Ammann i trakterna vid Tyskland, Holland och Belgien. Amishfolket ser ut och lever som man gjorde för 300 år sedan, de talar också med den tyska dialekt (pennsylvaniatyska) som de förde med sig till Amerika under 1700-talet. Ammann införde regler som fortfarande finns kvar idag, så som fottvättning före gudstjänst och att man ska hålla sig till enkelheten i klädval och livsstil.

Amishfolkets utvandring till Amerika berodde på att man ville ta avstånd från folk som inte tillhörde amishsekten och finna frihet för sitt religionsutövande. De första Amish invandrade till Pennsylvania under 1720-talet, en andra invandring skedde senare under 1800-talet.

Amish är kända för att se ut som 1700-talsmänniskor. Männen klär sig i långbyxor, hängslen, rock eller jacka och bredbrättad hatt, ofta har de mörka kläder. Männen har långa skägg, fram till sitt bröllop rakar de sig dagligen, men efter det ska de ha helskägg för att respekteras. Kvinnor klär sig i ankellånga kjolar, förkläde och de har hätta över håret. Redan vid 4 års ålder börjar barnen klä sig i vuxenkläder.

Amishfolkets tro går ut på att leva som man gjorde under 1700-talet, därför tar de avstånd från alla moderna saker. Deras strävan är att leva så enkelt som möjligt och bevara tidigare århundrandens livsstil. De får t ex inte äga bilar och traktorer eller ha telefon, TV, radio, dator och elektricitet. Amishfolket har egna skolor där man blandar alla åldersgrupper. Ingen går längre än 8 år i skolan, då de anser att det inte krävs mer för att klara livet på farmen. När barnen blir tonåringar uppmuntras de att resa och se hur andra har det, därefter får de välja om de vill bli vanliga medborgare eller Amish.

Religiösa sammankomster för Amish sker hemma hos varandra eftersom det inte finns några kyrkobyggnader.

Jordbruksmetoderna Amish använder är samma som för 200 år sedan. Istället för att använda traktorer sår och skördar de med hjälp av hästar. Detsamma gäller husbyggen, det ska ske på samma sätt som på 1800-talet. Det är lätt att känna igen de Amishgårdarna tack vare sina blomstrande små jordbruk, vattenhjul och väderkvarnar. Amishfolket har kontakt med omvärlden genom en liten handel som bedrivs för att få pengar till nödvändiga saker. Ofta går handeln ut på försäljning av hembakat bröd och grönsaker från små stånd vid vägkanten.

Amishfolket strävar efter att vara självförsörjande på det mesta och om de t ex vill köpa ny mark betalas det ofta med kontanter eftersom de anser att det är fel att ta lån. De tillåter heller inte försäkringar, om någon råkar illa ut kan den räkna med hjälp av sina grannar och vänner.

Amish tillåter sex efter äktenskap och är positivt inställda till det. De får dock inte använda preventivmedel, vilket är en av anledningarna till att det föds väldigt många barn. För en Amish är det vanligt att ha mellan 7 och 9 barn. En annan stor anledning till stort födelsetal inom Amish är att familjerna tjänar på att ha många barn. De blir fler som kan arbeta på gårdarna och det finns någon som kan ta hand om föräldrarna när de blir gamla.

Religionen är Amish livsstil och en god Amish tolkar sin Bibel bokstavligt. Den präglar hela deras liv och om man bryter mot någon viktig regel kan man bli utfryst av de andra och behandlas som luft. Ett exempel på något som leder till utfrysning är skilsmässa.

De övriga amerikanerna har stor respekt för den fredliga religiösa sekten Amish.

Amish är en nyreligiös rörelse ur kristendomen. Amishfolket ser sig som kristna och tror på att Kristus är sonen till Gud som dog på korset för mänsklighetens synder. Amish använder kristendomen på samma sätt som en “vanlig” kristen, men med vissa undantag så klart.