Den industriella revolutionen har förändrat vårt samhälle och gjort att vi gått från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialismen startade i Storbritannien under slutet av 1700-talet.
Det som la grunden för den industriella revolutionen var de förändringar som skedde inom jordbruket, främst i Storbritannien. Från att ha flera små utspridda åkrar som var ägda av olika bönder gick man till att ha större åkrar och jordstycken som enskilda bönder ägde och brukade. Den förändringen gjorde att färre bönder kunde försörja fler människor vilket ledde till att många bönder blev arbetslösa när de sålde eller förlorade sin jord. Många f.d. bönder flyttade därför in till städerna där de bidrog till den framväxande industrin med sin billiga arbetskraft. Förändringen i jordbruket och flyttarna som följde var alltså en av de saker som la grunden för den industriella revolutionen.
Storbritannien hade även andra förutsättningar som gjorde det lättare för industrialismen att växa, bland annat hade man stora naturtillgångar till kol och järnmalm. Landet fick även mycket tillgångar av världshandeln och koloniseringen som pågick, då man var ett viktigt land som hade stor del i det. Ett exempel på vad man fick var bomull.
Industrialiseringen i Storbritannien tog fart inom textilbranschen där man kunde effektivisera tillverkningen genom användandet av nya uppfinningar, såsom spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen. Tack vare bland annat bomullen som man fick av världshandeln och koloniseringen kunde man producera mycket inom just textilbranschen. Samtidigt som detta skedde kunde man, med hjälp av ångmaskiner, skapa stora fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans. Några av de många fördelarna detta gav var att det var mer kostnadseffektivt att ha allt samlat på en plats än på flera utspridda. Det var även lättare att effektivisera arbetsprocessen när man arbetade i fabrik, man kunde öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket gjorde att tempot höjdes och därmed ökade även produktionen. Däremot var arbetsförhållandena för de människor som jobbade i fabrikerna riktigt dåliga. Man fick jobba otroligt hårt och mycket för en oftast väldigt liten lön. Man hade lite rättigheter och väldigt långa arbetstider. Trots detta jobbade många människor i fabrikerna då det var bättre än att inte ha något jobb alls.
Under första hälften av 1800-talet spreds industrialiseringen med fabrikssystem och järnvägsbyggande till områden i Europa och Nordamerika, då det låg relativt nära Storbritannien och hade ganska lika förutsättningar. Under senare delen av 1800-talet spreds det vidare till fler områden i Europa (bland annat Sverige), Nordamerika och Japan. I början av 1900-talet spreds det även till delar av Sydamerika och Indien, och samtidigt ändrades industrialismens karaktär. Från att ha varit fokus på urbaniseringen (folkflyttning från landsbygd till städer) och skapandet av fabriker inom till exempel textilindustrin, skedde det förändringar inom bland annat den kemiska industrin och inom stål- och pappersframställning. Krafttekniken med elektrotekniken och förbränningsmotorn utvecklades och skapade förutsättningar för att nya branscher kunde bli ledande i den industriella tillväxten. Storleken på fabriker och företag ökade och vetenskapen och ingenjörskunnandet blev allt viktigare.
Samtidigt som den industriella revolutionen skedde började man tänka på kvinnornas rättigheter. Kvinnorna började kämpa för sina rättigheter och demonstrera när de insåg att de hade sämre förhållanden än männen. Tankarna om att kvinnor och män är jämlika och feminismen som finns idag har fått sin grund från den här tiden, den industriella revolutionen har alltså påverkat hur människors rättigheter är idag.
Den industriella revolutionen har lett till många både positiva och negativa saker, om det inte hade hänt hade vi inte varit där vi är idag. Den största förändringen som skedde var som sagt att samhället förändrades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Tack vare de järnvägar som byggdes under den industriella revolutionen har man kunnat färdas längre sträckor och även kunnat sprida information bättre. På så sätt kunde man sprida uppfinningar och idéer om saker som kunde utvecklas, tack vare detta har folkets vetande blivit större.
På grund av att produktionen av saker ökade efter den industriella revolutionen har vi människor fått ett större materiellt behov, vilket gör att det produceras mer och mer saker för att tillfredsställa det behovet. Det produceras mer saker än vi egentligen behöver och det påverkar miljön negativt.
Utsläppen från fabrikerna har såklart påverkat miljön negativt. Om den industriella revolutionen inte skett hade vi kanske fortfarande haft ett jordbrukssamhälle och vi hade inte kunnat utnyttja jordens varor och naturtillgångar så som vi gör idag. Jag kan tycka att vi idag utnyttjar det för mycket på ett dåligt sätt, och fast vi är medvetna om att det förstör jorden så fortsätter vi. Jag tror att samtliga som skulle få frågan om de vet att "vår konsumtion förstör vår planet" svarar ja, men ändå är det så svårt att bryta gamla mönster (speciellt i ett välfärdssamhälle). Det bästa hade varit om vi efter den industriella revolutionen kunnat komma på något sätt att spara på naturtillgångarna samtidigt som man kan utnyttja de till fullo. Med tanke på all den kunskapen som finns i världen tycker jag att vi borde ha kommit på en lösning. Vi får nog sätta vår förhoppning till den pågående klimatkonferensen i Paris...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar