Industriella revolutionen - Analys

Den industriella revolutionen har förändrat vårt samhälle och gjort att vi gått från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialismen startade i Storbritannien under slutet av 1700-talet.

Det som la grunden för den industriella revolutionen var de förändringar som skedde inom jordbruket, främst i Storbritannien. Från att ha flera små utspridda åkrar som var ägda av olika bönder gick man till att ha större åkrar och jordstycken som enskilda bönder ägde och brukade. Den förändringen gjorde att färre bönder kunde försörja fler människor vilket ledde till att många bönder blev arbetslösa när de sålde eller förlorade sin jord. Många f.d. bönder flyttade därför in till städerna där de bidrog till den framväxande industrin med sin billiga arbetskraft. Förändringen i jordbruket och flyttarna som följde var alltså en av de saker som la grunden för den industriella revolutionen.

Storbritannien hade även andra förutsättningar som gjorde det lättare för industrialismen att växa, bland annat hade man stora naturtillgångar till kol och järnmalm. Landet fick även mycket tillgångar av världshandeln och koloniseringen som pågick, då man var ett viktigt land som hade stor del i det. Ett exempel på vad man fick var bomull.

Industrialiseringen i Storbritannien tog fart inom textilbranschen där man kunde effektivisera tillverkningen genom användandet av nya uppfinningar, såsom spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen. Tack vare bland annat bomullen som man fick av världshandeln och koloniseringen kunde man producera mycket inom just textilbranschen. Samtidigt som detta skedde kunde man, med hjälp av ångmaskiner, skapa stora fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans. Några av de många fördelarna detta gav var att det var mer kostnadseffektivt att ha allt samlat på en plats än på flera utspridda. Det var även lättare att effektivisera arbetsprocessen när man arbetade i fabrik, man kunde öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket gjorde att tempot höjdes och därmed ökade även produktionen. Däremot var arbetsförhållandena för de människor som jobbade i fabrikerna riktigt dåliga. Man fick jobba otroligt hårt och mycket för en oftast väldigt liten lön. Man hade lite rättigheter och väldigt långa arbetstider. Trots detta jobbade många människor i fabrikerna då det var bättre än att inte ha något jobb alls.

Under första hälften av 1800-talet spreds industrialiseringen med fabrikssystem och järnvägsbyggande till områden i Europa och Nordamerika, då det låg relativt nära Storbritannien och hade ganska lika förutsättningar. Under senare delen av 1800-talet spreds det vidare till fler områden i Europa (bland annat Sverige), Nordamerika och Japan. I början av 1900-talet spreds det även till delar av Sydamerika och Indien, och samtidigt ändrades industrialismens karaktär. Från att ha varit fokus på urbaniseringen (folkflyttning från landsbygd till städer) och skapandet av fabriker inom till exempel textilindustrin, skedde det förändringar inom bland annat den kemiska industrin och inom stål- och pappersframställning. Krafttekniken med elektrotekniken och förbränningsmotorn utvecklades och skapade förutsättningar för att nya branscher kunde bli ledande i den industriella tillväxten. Storleken på fabriker och företag ökade och vetenskapen och ingenjörskunnandet blev allt viktigare.

Samtidigt som den industriella revolutionen skedde började man tänka på kvinnornas rättigheter. Kvinnorna började kämpa för sina rättigheter och demonstrera när de insåg att de hade sämre förhållanden än männen. Tankarna om att kvinnor och män är jämlika och feminismen som finns idag har fått sin grund från den här tiden, den industriella revolutionen har alltså påverkat hur människors rättigheter är idag.

Den industriella revolutionen har lett till många både positiva och negativa saker, om det inte hade hänt hade vi inte varit där vi är idag. Den största förändringen som skedde var som sagt att samhället förändrades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Tack vare de järnvägar som byggdes under den industriella revolutionen har man kunnat färdas längre sträckor och även kunnat sprida information bättre. På så sätt kunde man sprida uppfinningar och idéer om saker som kunde utvecklas, tack vare detta har folkets vetande blivit större.

På grund av att produktionen av saker ökade efter den industriella revolutionen har vi människor fått ett större materiellt behov, vilket gör att det produceras mer och mer saker för att tillfredsställa det behovet. Det produceras mer saker än vi egentligen behöver och det påverkar miljön negativt.

Utsläppen från fabrikerna har såklart påverkat miljön negativt. Om den industriella revolutionen inte skett hade vi kanske fortfarande haft ett jordbrukssamhälle och vi hade inte kunnat utnyttja jordens varor och naturtillgångar så som vi gör idag. Jag kan tycka att vi idag utnyttjar det för mycket på ett dåligt sätt, och fast vi är medvetna om att det förstör jorden så fortsätter vi. Jag tror att samtliga som skulle få frågan om de vet att "vår konsumtion förstör vår planet" svarar ja, men ändå är det så svårt att bryta gamla mönster (speciellt i ett välfärdssamhälle). Det bästa hade varit om vi efter den industriella revolutionen kunnat komma på något sätt att spara på naturtillgångarna samtidigt som man kan utnyttja de till fullo. Med tanke på all den kunskapen som finns i världen tycker jag att vi borde ha kommit på en lösning. Vi får nog sätta vår förhoppning till den pågående klimatkonferensen i Paris...

Är det verkligen bara misslyckade längdskidåkare som blir skidskyttar?

När man inte lyckas som längdskidåkare börjar man med skidskytte istället. Eller? Är det verkligen sant att det bara är de som inte lyckas nå toppen i längdskidor som satsar och blir bra på skidskytte? Absolut inte!

Sporten skidskytte hamnar ofta under fördomen som säger att det bara är misslyckade längdskidåkare som håller på med skidskytte, vilket absolut inte stämmer. Har du någon gång suttit i tv-soffan och kollat på skidskytte och tänkt: "Skidskytte är enkelt"? Då bör du tänka om. Det krävs otroligt mycket för att kunna bli bland världseliten i skidskytte, både inom skidåkningen och skyttet. Dessutom ska du bemästra konsten att kombinera de två momenten, det vill säga att med maxpuls kunna träffa en fyra och en halv centimeter liten prick på femtio meters avstånd (så snabbt som möjligt).

Sverige har nu under de senaste åren varit inne i en övergång mellan stora världsstjärnor som lagt av och juniorer som försöker etablera sig i senioreliten. Då det inte har varit jättestort underlag för skidskyttar har man övertalat vissa längdskidåkare till att göra en satsning på skidskyttet. Det betyder inte att de är misslyckade inom längdskidåkningen utan att de har talang för skidskytte och känner att de vill göra en större satsning på skidskytte. Nu när svenska skidskyttelandslaget är under ledning av Wolfgang Pichler igen tror jag att Sverige kan bli en av de ledande nationerna i skidskytte än en gång.

Norska skidskytten Johannes Thingnes Bö skickade genom sin Instagram en pik till det svenska landslaget när han la upp en bild på ett citat av vad Zlatan Ibrahimovic sagt: "Skidåkning är för lätt". Till det skrev han "Zlatan hade iallafall gått rakt in som ankarman i det svenska skidskyttelandslaget". Det svenska landslaget kanske inte har varit inne i "sin allra bästa period" de senaste åren, men vänta några år så får vi se! Jag tror att Sverige, genom sina talangfulla juniorer, kan bli en stark skidskyttenation på sikt. Får de lite tid att anpassa sig bland seniorerna och få in rutinerna med träning under Pichlers ledning tror jag att de snart kan bli riktigt duktiga.

Angående skidskyttarnas kvalitet på sin längdskidåkning, finns det en sak som verkligen visar att skidskyttar är starka i skidspåren. Vid Bruksvallsloppet i längdskidor 2014, deltog Sverigeeliten i längdskidor och även skidskytten Fredrik Lindström. På loppet över 15 km fristil tog Lindström segern och slog därmed Sverigeeliten i längdskidor, en riktig "käftsmäll" till alla tvivlare!

Så är det verkligen bara misslyckade längdskidåkare som blir skidskyttar?

Julia Brännström
22/9-15

Filmanalys - Ondskan

Huvudpersonen Erik har en tuff uppväxt, han förlorar sin pappa och senare blir han misshandlad av sin styvpappa. Redan i tidig ålder hamnar han snett och kommer på fel spår, han slåss mycket och bråkar. 

I början av filmen får man följa med Erik när han är på skolan och uppfattningen jag får av honom är att han ses som skolans ”tuffing” och bråkstake. Efter ett stort slagsmål får skolans rektor nog och relegerar Erik efter att ha kallat honom ”ren Ondska”. Då utbildning är viktigt för Eriks mamma hamnar han på en internatskola, Stjärnsberg.

På internatskolan visar det sig att det inte är så bra stämning, kamratuppfostring används, lärarna har alltså inget att säga till om utan det är de äldre eleverna som håller ordning. Direkt Erik kommer till skolan hänvisas han till ett av de sämre rummen eftersom att det är hans första år på skolan, de äldre eleverna bor finare.  Vissa lärare på skolan jämför elever utifrån etnisk bakgrund och utseende och ser jämförelsen som en lärdom för eleverna. Dessa är några saker som visar att det inte är jämställt bland alla elever.

På Stjärnsberg får ingen ha sin egen identitet, utan alla ska vara en i mängden som följer reglerna som de högst uppsatta eleverna bestämmer och de ska kunna ta straffen som ges. När Erik kommer till skolan är han van att alltid göra som han vill och han försöker stå emot kamratuppfostrandet och våldet som kommer till följd, han står på sig och låter sig inte tryckas ner. När han inte lyder de äldre eleverna gör det att de bara försöker få till mer straff för honom och gör mer dumma saker mot honom.

Erik blir bra kompis med rumskamraten Pierre som under hela sin tid på skolan har försökt att synas så lite som möjligt då han var rädd för konsekvenserna om han stack ut. Erik kommer in och är helt motsatsen till Pierre och allt han gör är egentligen saker som får honom att sticka ut. När Erik inte lyder de äldre eleverna och vägrar ta emot straffen väljer de äldre eleverna att ge sig på Pierre för att skapa någon reaktion hos Erik. Det sliter såklart på vänskapen när de misshandlar en kompis bara för att skapa reaktioner.

Erik blir kär i en tjej, Marja, som jobbar i köket på skolan. De smyger med att de är med varandra och träffas i skogen på natten när ingen kan se dem. När någon får för sig att de har varit med varandra får Marja sparken utan att de har några klara bevis, även det för att skapa reaktioner hos Erik.

Jag tror att Eriks agerande i flera av situationerna har präglats av hans ”trassliga” uppväxt. Det är svårt att sätta sig in i hans situation, då min och hans uppväxt är så otroligt olika. Däremot gillar jag att han faktiskt agerar mot de orättvisor han ser på Stjärnsberg, då han vill att alla ska behandlas rättvist.

Medeltiden

Digerdöden

Digerdöden är världshistoriens värsta pestepidemi och var en av de värsta smittor som drabbat Europa.

Orsaken till digerdöden var att råttor kom i närheten av människor och lössen på råttorna (som bar smittan) kom i kontakt med människorna och därmed spreds smittan. Smittan spreds ytterligare när människor flydde från drabbade ställen och då "tog med sig" den.

Digerdöden fick stora konsekvenser, en tredjedel av Europas befolkning dog. Man försökte hitta syndabockar till varför sjukdomen fanns, judar utpekades som syndabockar på många ställen och blev förföljda. Många judar mördares också i tro om att det skulle dämpa folkets skräck och oro för smittan, vilket ledde till ännu större folkminskning. Den minskade folkmängden ledde till att det fanns mindre jordbrukare, jordbruket minskade alltså drastiskt under den delen av Medeltiden.


Korståg

Korståg var militära expeditioner som sändes från de västeuropeiska staterna mellan 1096 och 1200-talet för att befria bland annat Jerusalem.

Religionen hade stor makt över medeltidens människor och korstågen var ett sätt för kyrkan att sin makt. Europa var splittrat och man trodde att ett enat Europa skulle vara bra mot en yttre fiende. För att ena Europa och få fler anhängare till korstågen erbjöd påven syndernas förlåtelse till alla som deltog i dem. En annan orsak till korstågen var att folkmängden hade ökat under en lång tid och det hade varit få krig. Överklassen såg då positivt på nya äventyr och ville därför delta i korstågen.

Korstågen innebar för Europas del större handels- och kulturutbyte. Ökningen av handel mellan länderna vid östra Medelhavet och Västeuropa gjorde att det blev bättre ekonomi i stora delar av Europa. Det gynnade mest hamnstäderna i norra Italien då det var utgångspunkten för många handelsmän. Européerna fick i samband med korstågen kännedom om filosofiska verk från antiken, österländsk litteratur, vetenskap och teknik vilket påverkade det västerländska samhället.

Idéerna och de kulturella influenserna som kom till Europa under korstågen låg senare till grund för storhetstiden som kallas Renässansen.


Kyrkan och klostren

Under Medeltiden hade kyrkan och påven stark ställning i Europa, nästan alla européer var kristna och hade gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Kyrkans normer och tankesätt fanns med i hela samhället och även i lagstiftningen. Västeuropa framstod som en enhet med påven i Rom som överhuvud.

Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig del i den europeiska samhällsutvecklingen under den tiden. Klostren utgjorde delar av ett stort kristet samhälle. Då klostren hade kontakt med varandra genom hela Europa kunde man lära sig av varandra och få reda på saker snabbt, vilket ledde till större kännedom om ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade alltså inte bara som en plats för andliga saker, utan också ett centrum för vetenskap och lärande vilket gjorde det lättare att sprida både gamla och nya idéer till folket.

Under 1500-talet togs många av klostrens egendomar av staten i de länder som blivit protestantiska. Då avtog klosterväsendet i Nordeuropa men hade fortfarande viss betydelse i de katolska länderna vid Medelhavet.


Benedikt av Nursia

Benedikt av Nursia var en av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet. Han levde på 500-talet och grundade ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien. Benedikt skapade 3 löften som alla som gick i kloster skulle godta, vilket gällde i alla kloster i Europa. Reglerna innebar att klostermedlemmar skulle leva i fattigdom, kyskhet och visa lydnad för sin ledare. Klostermedlemmarna skulle inte bara ägna sig åt bön och meditation utan de skulle också utföra praktiskt arbete såsom arbete på fält och i sjuk- och fattigvården. Klostermedlemmarna fick också ofta undervisning och forskning därtill.

Benedikts regler utformade klosterväsendet så att det såg ut som det gjorde under medeltiden och de har följt med under utvecklingen till de kloster som finns idag.


Heliga Birgitta

Heliga Birgitta är den enda från Norden har blivit utnämnd till helgon av påven. Birgitta föddes på Finsta gård i Uppland år 1303. Hon kom från en rik släkt, hennes mamma var släkt med kungahuset.

Redan som liten fick Birgitta uppenbarelser där Gud talade med henne. Birgitta ville gå i kloster men hennes pappa tillät inte det. Han gifte bort henne 13 års ålder.

Birgitta levde ett enkelt liv trots att hon var slottsfru på Ulvåsa i Östergötland. När Birgitta och hennes man Ulf hade varit gifta i 25 år reste de på pilgrimsfärd till norra Spanien. Under resan blev Ulf sjuk och avled senare år 1344. Birgitta kände sig kallad att bli Kristi "brud och språkrör" och ville skapa en ny klosterorden för munkar och nunnor. År 1346 donerade kungen Vadstena kungsgård till Birgitta så att det skulle kunna bli ett kloster.

För att Birgitta skulle få skapa en ny klosterorden behövde hon tillstånd av påven. Efter 20 år fick hon tillstånd för hennes klosterorden. Hennes klosterorden bestod sedan av Vadstena kloster samt ca 80 andra kloster främst i Norden. De Birgittinkloster som finns idag är endast för nunnor.

Birgitta dog år 1373 och begravdes då vid Vadstena kloster. Påven helgonförklarade Birgitta år 1391.


Sten Sture den äldre

Under Sten Sture den äldres tid blev det strid om Kalmarunionen, unionsanhängare mot unionsmotståndare. Under ledning av Sten Sture besegrade unionsmotståndarna unionsanhängarna som var ledda av den danske kungen Kristian I. Även om det fanns svenskar i båda grupperna såg Sten Sture det som att han befriat Sverige från Danmark.

Ända fram till slaget om Kalmarunionen (även kallat Brunkebergsslaget) höll Sten Sture möjligheten för en överenskommelse med kung Kristian öppen. Vid en eventuell överenskommelse ville han ha ett antal danska gårdar. Då han inte fick igenom sina villkor bestämde han sig för att strida mot Kristian. Följderna till Sten Stures agerande är bland annat att Sverige ser ut som det gör idag.

Sten Sture var mån om utbildningen och genom honom fick Sveriges utbildning ett lyft. Tidigare hade alla svenskar som ville ha högre utbildning behövt resa utomlands. När Sten Sture var med och grundade Uppsala universitet år 1477 behövde man inte göra det längre.

Min PRAO

Som sagt hade jag min PRAO på skidskyttegymnasiet vid Björknässkolan...

Jag ordnade min PRAO-plats genom att prata med Kalle Grenemark, som under PRAO-tiden var min handledare. Eftersom att jag själv planerar att gå på skidskyttegymnasiet tyckte jag att det kunde vara en bra idé att få testa på hur det är att vara där, så jag frågade Kalle om jag kunde få PRAO:a där.

Björknässkolan är en skola som ligger i Boden och är ägd av Boden kommun. Precis som på alla andra skolor finns det flera arbeten, bland annat lärare, vaktmästare och städpersonal. Syftet/arbetsuppgifterna en idrottslärare har är att ge eleverna allsidig träning och utveckla dem utifrån sina egna förutsättningar.

Då jag följde med som idrottslärare under min PRAO har jag kollat upp vilken utbildning som behövs för att man ska kunna jobba som det. Förutom Kalles svar hittade jag dessa krav:

Kraven för att bli Idrottslärare är att ha en utbildning som lärare med inriktning mot idrott som finns inom högskolan på lärarprogrammet. Lärarutbildningen består av tre integrerade utbildningsområden: det allmänna utbildningsområdet, inriktning och specialisering. Det allmänna utbildningsområdet på ett och ett halvt år är gemensamt för alla lärarstudenter.

På Björknässkolan består personalen av ca 60% kvinnor och 40% män.

Gällande fackföreningar är det de ordinarie inom läraryrket...

Arbetsmiljön för en idrottslärare är lite varierad. Det kan vara ganska långa dagar även om man inte har lektioner hela tiden. Om man till exempel spelar basket på idrotten blir det mycket buller och hög ljudnivå, men om man till exempel har simning är det inte så mycket sådant. Arbetsskador kan uppstå eftersom att man är igång hela tiden och rör sig mycket.

De arbetsuppgifter jag hade under min PRAO var att följa med som idrottslärare. Jag fick vara med på vissa lektioner och annars fick jag hjälpa till att ställa fram saker som skulle användas, och sedan plocka undan dem. Mina arbetstider varierade eftersom att jag följde min handledares schema, men de flesta dagarna började jag vid kl 8. Vissa dagar arbetade jag fram till 17.00 så då fick jag "kompledigt" för det under andra dagar och behövde inte jobba lika länge...

I arbetslivet som idrottslärare är det betydligt längre arbetsdagar än i skolan, men det var också mer håltimmar än vi har på skolan. Man är igång mycket som idrottslärare och man rör på sig mer än i skolan, i skolan är det många lektioner när man bara sitter i ett klassrum.
Likheter mellan vanliga skoldagar och arbetslivet som idrottslärare är att båda har förhållningssätt att följa, tider att passa och det är viktigt att kunna samarbeta i olika former.

Jag tycker att det var roligt att få möjlighet till PRAO!

Tisdag 21/4-15

Nu har jag inlett min andra PRAO-vecka på Björknäsgymnasiet. Förra veckans slut såg ut likadant som början; jag fick träna med skidskyttegymnasiet och följa med på vanliga idrottslektioner samt vara med på dem om det behövdes...

Igår fick jag börja vid kl 13 eftersom att min handledare Kalle hade ärenden med elever under förmiddagen. Dagen igår bestod bara av träning med skidskyttegymnasiet och jag slutade vid 17.00. Det passade bra att ha en lite kortare dag eftersom att jag "jobbat" mer än 6 timmar de andra dagarna.

Idag var det bara vanliga idrottslektioner som stod på schemat, både med gymnasiet och särskolan. Alla klasserna hade bollsporter på idrotten, en klass spelade till exempel badminton.

Under en håltimme idag fick jag gå och skjuta luftgevär i ett rum på skolan, vilket var bra då det annars blir ganska långtråkigt under håltimmarna när man inte har något att göra.

Onsdag 15/4-15

Under de senaste dagarna har jag varit på PRAO på Björknäsgymnasiet. Jag har följt med som idrottslärare och varit på både vanliga idrottslektioner (bland annat innebandy och simning) och på särskolans idrottslektioner. En klass hade ett projekt om frukost så jag fick även vara med när de skulle laga "en hälsosam frukost".

Eftersom att det även är ett skidskyttegymnasium har jag fått träna tillsammans med de elever som går där; både skytteträning, konditions- och styrketräning.

Dessa dagar har varit roliga och jag har lärt mig mycket om hur det är att gå på skidskyttegymnasiet och jag har fått se hur Björknässkolan är och fungerar.

Jag trivs på min PRAO och efter dagens två träningspass tror jag att jag kommer ha grymt mycket träningsvärk imorgon! :)

Inför PRAO

Jag ska göra min PRAO på Skidskyttegymnasiet i Boden (Björknässkolan). Förutom att vara med "skidskytteeleverna" så kommer jag även att gå med Kalle Grenemark som idrottslärare. Jag ser fram emot min PRAO, då skidskytte och sport i allmänhet är något jag tycker om och är bra på.

Då ett av mina mål är att själv studera på skidskyttegymnasiet i Boden känns den kommande PRAO:n som ett gyllene tillfälle att få en försmak av vad det innebär.

För mig är idrott en stor del av mitt liv och jag har fått med mig många bra värderingar från mitt aktiva idrottande. Allt ifrån att det är viktigt att passa tider till att alltid hjälpa varandra! Mycket av det jag lärt mig inom idrotten kommer vara till nytta i hela mitt vuxna liv, oavsett vad jag jobbar med eller så.

Jag är snäll, omtänksam, ansvarsfull, ambitiös, noggrann och bra på att samarbeta. Jag är även bra på fotboll, skidskytte och längdåkning. Vad jag kommer jobba med som vuxen vet jag inte än, det enda jag vet är att jag vill arbeta med något som gör mig lycklig.

Om tio år åker jag världscupen i skidskytte, har träffat en kille som jag (efter min karriär är slut) bildar familj med. Jag vill att mina barn ska få en liknande uppväxt som jag haft där familjen är viktigast, med trygghet och glädje! Att vara lycklig är det viktigaste och det handlar om att göra saker som gör en lycklig. Så min framtida familj kommer ofta åka till fjällen, oavsett årstid...